Det var längesedan jag kände sådan kraft och ork när jag tränade. Efter en helgs festligheter, rättare sagt två riktiga fyllekvällar, var jag tillbaka på gymmet igen och skulle ta mig an löpbandet. När jag efter ett tag inte var så trött som jag brukar vara vid det laget bestämde jag mig för att springa i minst 20 minuter, alltså det längsta jag sprungit hittills i år. För ett år sedan var 20 minuter mellanmål för mig, men efter uppehåll med träningen var detta ett stort framsteg! Och jag har nu också tagit död på myten att det tar en vecka för kroppen att återhämta sig efter man druckit. Jag drack två kvällar i rad och presterade mitt bästa resultat på ett bra bara två dagar efter. Antingen är jag någon slags superkvinna som inte drabbas av bakfyllor, eller så är myten bara en myt. Jag tror det sistnämnda stämmer. Fast om jag skulle ha någon superkraft så ha det varit perfekt. Immun mot baksmällor.